onsdag 23 november 2011

Det här med mat och missbruk...

Jag satt och funderade på hur länge jag har haft ett komplicerat förhållande till mat/godis (you name it!).
Det är läskigt men en sak som slog mig var när man fick choklad-julkalendern varje år, man skulle ta en chokladbit varje dag fram till jul.
MEN det där med en per dag funkade inte för Daniela 4 år, 5 år eller knappt 10 skulle jag tro...
Så fast kalendern låg uppe i godisskåpet i köket så smög jag dit och klättrade upp för att bara ta en extra chokladbit... (vad jag mitt dumma f*n inte tänkte på var ju hur jag skulle förklara för mamma att morgondagens bit saknades ;)

Det är bara ett exempel, ett annat är gånger som jag kom hem från skolan innan mamma eller pappa slutat jobbet, jag minns hur jag åt 2,3,4 mackor med extra pålägg och drack oboy... för att sedan direkt efter slänga ihop kokosbollar (eller smeten...det hann aldrig bli bollar.

Mest noga var jag att plocka undan och diska efter mig, mamma hade ju faktist regler och kokosbollar före middagen en vardag hörde inte till dom.
Det komiska är nog att jag aldrig kom undan med mina bak (har en mamma som kunde få jobb som detektiv any day ;) så hittade hon en kokosflinga så var det kört :)

Eller när jag och min kompis gick till affären själva och skulle handla mat...haha det är nästan pinsamt, vi köpte nästan alltid samma saker:
Middag: Fiskpinnar med pommes och köpt remouladesås
Dessert: 1/2 LITER glass var....
Sen slank det ofta ner lite godis senare på kvällen.
När jag tänker tillbaks så låter det ganska sjukt, men då var man liten och (inte så tjock) och brydde sig inte särskilt mycket, sen fanns det ju faktist en charm, ett socialt sammanhang mellan två muppar vänner :)

Nu blev det bara pannkaka av mitt inlägg, skriver utan att egentligen komma fram till något, oavsett så ville jag bara minnas och försöka förstå hur jag hamnade här.
Inte det lättaste.

Kanske någon av er har liknande minnen, eller? när började ni "missbruka" mat och varför?
Kramar

10 kommentarer:

  1. Jag satt och funderade på samma sak igår, skrev lite i bloggen i morse om du vill läsa. Jag kan nog oxå gå väldigt långt tillbaka i tiden, känner igen det där att göra godis hemma i smyg när man var liten! Kommer ihåg att jag och min kusin fick pengar för att käka och gick på "grillen" och köpte varsin strips och SEX bägare i var med mjukglass och saltlakritssås. Helt sjukt, haha.
    Inte konstigt att man har svårt för att ändra sina destruktiva beteenden när man varit trasig så länge! Vi får kämpa vidare och puscha varann! Kram från mej

    SvaraRadera
  2. Hallå Daniella!
    Kan inte du snälla lägga ut kållåde receptet, pliiis!
    Tack, kram Ulrika

    Ps; vet ej men svarade du på hur ofta du tränade i början , tränade du alls?
    / ds

    SvaraRadera
  3. Receptet finns under fliken "recept" du får scrolla ner och sen gå vidare på äldre poster!
    Jag tränade inte så mycket, gick långa och snabba promenader och det funkade för mig.
    Nu kör jag zumba och powerwalks! :)

    SvaraRadera
  4. Jag vet inte om jag riktigt missbrukat mat. Men "ovanan" att inte vara hungrig och ändå äta än det ena och än det andra har jag haft i många år. Först när jag började med lchf år 2009 så fick jag ett helt sunt förhållande till mat. Förut kunde jag äta 2 rejäla portioner mat till middag, och ändå vara sugen när jag gick från bordet. Under kvällen kunde det snabbt slinka ner några småkakor, ett par mackor, nötter och några kakor till. Inte allt på samma gång utan ett småätande under flera timmar. Inte så konstigt att vikten ökade...

    SvaraRadera
  5. Skulle skrivit ett svar här men det blev ett helt inlägg i min hjärna å då lade jag upp det på bloggen istället!=))

    SvaraRadera
  6. Har alltid smygätit för alla andra. Kommer ihåg att jag ständigt hade "paltkoma". Jag och pappa låg på varsin soffa/säng och bara stönade efter maten när jag var liten. Gömde, när jag fick egna pengar, alltid chips och godis under mina kläder i min garderob. Som vuxen har jag turnerat runt från mcDonalds till korvkiosken och sen direkt till olika affärer för att köpa godis och glass i "normal" mängd. Var jättejobbigt att utåt sett verka normal men sedan ändå inte vara det. Vi är säkert många som har hoppat över fikat när vi haft gäster för att sedan tömma faten när de "äntligen" har åkt hem. Sjukt! Känns jätteskönt att äntligen ha hittat ett sätt att slippa ha suget jämt :)

    SvaraRadera
  7. Känner så väl igen mig, kunde lika gärna varit jag som skrivit det du nämnde i inlägget!!
    vet faktiskt inte varför jag började "missbruka" maten, jag har alltid var lite mullig som liten, och resten i familjen va smala, mamma kunde ibland pika: ska du verkligen äta den där bullen?? jag tror att det gjorde att jag började smyga med maten och åt mkt när jag var ensam, för att jag skämdes.
    Men idag känns det väldigt bra, har gått ner från 70 kg till 60 och trivs jättebra med lchf.
    Blev så glad när jag var i haninge igår och hittade 1 kg påsar mandelmjöl och kokosmjöl, så nu ska det bakas;) ha det bäst

    SvaraRadera
  8. Daniela: Vad kul, jag bestllde hem massa bra mjöl och saker från lchf-butiken :) Kram

    SvaraRadera
  9. aw tack :) 6 km e ju skit bra!

    Herregud vad jag känner igen mig i detta inlägget!

    Jag hade t.o.m 2 st ätar vänner hahaha. vi sa aldrig till ngn när vi hade våra frod dgr. när jag var yngre brukade jag gömma mat och när man började få pengar så flippade man ur helt. Värsta tiden var när man hade grova hetsätningar

    SvaraRadera
  10. Känner igen allting dessvärre. Har aldrig kunnat käkat någonting, varken mat eller sötsaker med måtta. Finns liksom inget stopp när jag släpper hämningarna...är så glad att jag efter 30 år av mitt liv har hittat verktygen till att kontrollera detta ätbeteende:))

    SvaraRadera